Emma

Kanske ska skriva en förlossningsberättelse. :) Hihi.
Lilla Gloria blir ju 4 veckor på lördag.

Jag hade ju lovat Grete att skjutsa in henne och att vara med under förlossningen.
Torsdagen den 2:a september "gick tiden ut". Men ingen bäbis.

Men inte behövde hon vänta så många dagar. Fredagen (alltså dagen efter) gick vattnet och det var till att va beredd att slå på taxametern. :D
Men på förlossningen kunde dom inte va säker på att det var vattnet och Grete fick åka hem.
Men på kvällen började hon få värkar och jag var beredd på att det var dags, så jag hade planerat att jag skulle hinna vila lite, men fastnade framför TVn och blev sittande där tills hon ringde, halv 1 på natten och ville åka in. Klockan 2 var vi inne och dom konstaterade att det inte var riktigt dags, även fast stackars Grete hade både onda och täta värkar.
Vi fick ett BB rum för att vila lite, jag slumrade nog till en liten stund mellan typ 4 och 5, men Grete vankade runt hela natten.
5 på morron var hon nog less både på det onda och på vankadet, det blev ju som ingen vila för henne, så hon la sig i badet och jag höll henne sällskap.
Klockan 8 var hon bara öppen 3 cm. Men dom påstår ju att det är i början det kan ta tid.
Vi fick oss lite frukost och badade igen.
Grete kämpade på, men började nog känna att hon hade fått nog, hon hade ju inte sovit på hela natten och var rätt utmattad.

Klockan 12 fick hon ryggmärgsbedövning, och efter att ha sett effekten av den så kan jag slå ett slag för den. :)
Jag var ju lite emot det och hade ingen under min förlossning, men blir det en nästa gång, ska jag fan ha det. :D
Hon fick också värkstimulerande dropp, så efter att det hade gått rätt trögt, vid 12 var hon fortfarande "bara" öppen 3-4 cm, så tog det fart ordentligt nu och vid 3 halv 4 hade hon krystvärkar.
Efter ett tag fick hon äntligen krysta och 16.13 kom en underbar liten varelse ut. Jag grinade (minns inte ens om jag gjorde det när Rebecca föddes. :P och hon var så jävla söt, lilla Gloria.

Jag fick klippa navelsträngen. :)
Och sen vart det lite annat stök med stackars Grete. När man har fått sitt barn är man ju klar, man har äntligen gjort allt jobb och det är över och man vill va ifred med sitt barn, alla barnmorskor och alla andra kan gå och göra nått annat.
Men så är det ju inte. Moderkakan ska ut och sys ska det göra.
Grete var tvungen att åka ner på operation och jag fick mysa med Gloria under tiden. Satt typ i 2 timmar och bara tittade på henne, medans jag väntade på att Grete skulle komma tillbaka.
För ingen talade ju om för mig vad som hände..
Först sa en barnmorska "Hon skulle inte behöva sövas, så hon är nog snart klar".
Sen kom nästa in och sa "Om bäbisen vaknar, säg till oss då så ska vi ge henne lite mat" "Jag tror Grete behövde få lite blod".
Och jag hade ju inte fött nått barn, men trött var jag, så efter att bara ha suttit och tittat på Gloria i 2 timmar, somnade vi båda ett tag. :)
Runt 8 på kvällen, tittade en barnmorska in och sa att Grete låg på uppvaket och gärna ville träffa oss. Träffa sin bäbis.
Vi gick ner dit, och var inte det en vacker syn så säg...
Grete, blek som ett spöke, med slangar, sladdar, påsar och uppkopplad till en massa maskiner, log världens leende och såg ändå så lycklig ut. :)
Vi var kvar där nere nån timme, medans Grete fick blod, plasma och antibiotika.
Sen fick vi åka upp på BB rummet igen och fick oss lite gott fika.
Sen åkte jag hem till min lilla ängel så att Grete fick mysa i lugn och ro.

Ganska precis ett dygn blev jag inne på BB, ett häftigt dygn. :)
Och även fast jag absolut gjorde det för Gretes skull, för att hon behövde mig, så var det ju även en häftig upplevelse för mig. Att se en förlossning vid sidan om och inte bara sin egen, det är det nog inte alla kvinnor som har chansen att göra.

Lilla Gloria, alldeles färsk. :D


Har så långt hår så att hon måste tvätta det...


....och kamma det. :)



Jag har skrivit en egen förlossningsberättelse på flera sidor, om Rebeccas förlossning, kanske ska lägga ut den nån gång.