Emma

Ibland blir man jävligt less på folk (och känslan var rätt ömsesidig).

Efter dagis idag tog vi en sväng till farmor och fikade lite, sen skulle vi handla innan vi åkte hem.
En jätte trött Rebecca blev lite ledsen när vi stog i kassan, och skrek att hon ville ha sin katt som var i bilen. Hennes utbrott kan man ganska lätt distrahera bort och hon skrek inte länge alls.

Ändå så höll kärringjäveln framför mig i kassan demonstrativt för öronen, sa upprört "Fy fan vad jag får ont i öronen, jag tål fan inte sånt här" sen slängde hon sin korg på golvet mitt framför mig i kön, skyndade sig att betala och när hon så snabbt hon kunde packade ner sina varor så suckade hon högt och rös odiskret som att det värsta som skulle kunna hända henne just hade hänt. Idiot!
Jag önskade nästan att Rebecca, som hade tystnat för länge sen och var jätte glad, skulle börja skrika igen.

Endel människor verkar hata barn. Men då kan dom fan hålla sig hemma.
Jag sitter och klagar på henne och förmodligen sitter hon och muttrar till sina väninnor att man inte ens kan få handla i lugn och ro utan att slippa skrikande ungar.
Och visst, jag kan väll också bli irriterad om ett barn skriker oavbrutet inne på en affär, men man kan väll fan va lite förstående. Man behöver inte va så där jävla otrevlig och okänslig.
Jävligt tur för kärringen att Rebecca inte förstod att det var henne hon pratade om, annars har hon fan åkt på en smäll. För det är ju väldigt trevligt att såra ett barn bara för att man själv är en jävla bitter kärring.

Nu låter jag som en bitter kärring. Men jag blev jävligt irriterad över hennes beteende.

Och förresten, hur kan man klaga på nått som är så här sött. :P



Helene har nyss varit här och lekt med Rebecca. Helene är den stora favoriten (delad plats med Sebbe).
Dom läser en "luckbok" för varann och Rebecca frågar "Vad är det där då?" och trycker ner Helenes näsa i boken, som om hon var väääldigt närsynt. :)


Rebecca sover och jag ska plugga.